carpeanna

Årets sista dag. Hur har 2010 varit?

Upp-och-ned skulle jag nog vilja säga. Om jag summerar så går det åt rätt håll, värken avtar, men är inte borta. Huden mjuknar, men är inte normal.
MEN det är ju ändå bättre än det var för ett år sedan eller ett halvår sedan.
2010 var jag sjukskriven hela året. Försäkringskassan skickar en enkät om hur jag upplever deras service. Hmm, jag har inte hört så mycket av dem så.. Men har heller inte haft några problem med dem så jag klagar inte.
2011 kommer bli ett bra år. Jag kommer få mer energi och kroppen kommer att återhämta sig mer och mer...

Sist min läkare ringde mig, straxt innan jul, pratade vi om just det. När jag sa: "Jo, den 1 februari ska jag börja jobba så då MÅSTE jag vara bra!"
Total tystnad i luren.
Sen: "Anna, du har verkligen haft väldigt mycket tålamod" "Men det tar tid".
Vi har bara olika perspektiv på omfattning om vad som är tid. Hur lång tid är lång tid? Ett år tycker jag är lång tid, men visst i ett helt liv är ett år inte så lång tid.
Jag läser lite olika självhjälpsböcker ibland. I en av dem läste jag om olika personligheter när det gäller tid. Det finns en tidspersonlighet soom heter "Tidsoffer". En sådan är nog jag...
Jag hör vad "alla andra" gör och så lägger jag ihop allt det och tycker att jag ska hinna med allt det på samma tid som de var för sig gör en sak.
Dax att tänka om kanske..
Ok, jag ska försöka göra det under 2011. Försöka är alltid gott nog, för då är man faktiskt medveten om sitt problem och kan jobba med det succesivt.

Hoppas nu alla i min närhet som är lite sjuka snart mår bättre och att förkylningar och annat släpper taget om dem. in syster är inte så pigg, hu för feber, hosta och halsont!!! Så sa hon till mig igår: "men det känns ju futtigt jämfört med dig"
Men det är det inte. Det går inte att jämföra det. Min sjukdomstid är jobbig. Än är den inte över. Andas ut gör jag först efter 5 års kontrollen.
Men en sak är säker, när jag säger att jag förstår hur jobbigt det är att vara sjuk, dassig och hängig, så vet jag verkligen hur det känns. Det är skitjobbigt och man vill bara trolla bort det sjuka.
Men man måste härda ut, vila och lyssna till sin kropp. Oj, vad lätt det är att säga till andra, men inte alltid så lätt att leva efter själv, eller hur?
Men nu är det dax för nya tag!

Min vän Ulrika skrev ett inlägg på faceboook igår:
Fyll inte ditt liv med dagar utan fyll dina dagar med liv!!!

Så 2011 ska bli året då tankar ska göras till verklighet, och verkligheten blir till liv!!

Önskar er alla fina människor Ett Riktigt Gott Nytt År!!!!!!!!!!!!!!
Kram Anna