"Påskpyssel"
Glad Påsk!!!!!
Godis e gott, det är ett som är säkert!!! Igår kom svärmor med ett härligt påskägg till oss. Tyra hon smaskade i sig sitt tillsammans med kompisen Nessie igår ;-) Vi var inte långt efter sen heller ska erkännas, hi hi!!
Så eftersom vi ska åka hem till mor o far imorgon, läääängtar!!!!, och jag vet att min lille far garanterat köpt godis till tösen ;-) (klart man ska när man är morfar, eller hur=)) så får hon av "oss", ja hrm Marcus har väl inte pysslat så mycket med denna grej ska erkännas ;-), ett hjärta att sätta alla sina simmärken på. Jag ville göra något annat än en vanlig tavla för simmärken, så ett hjärta fick det bli. Gav mig av till tygaffären i början på veckan och inhandlade rosaprickigt tyg och ett rosaprickigt band. Sen stoppade jag hjärtat med ett paket bomull :-)
Så det blev lite pysslande här hemma i veckan.
Nu ska den bara packas in i ett vackert paket,
för än har ju inte påskharen varit här ;-)
Igår var mina söta vänner Annelie, hennes dotter N, och Ulrika här på fika. Eftersom Annelie har hus och trädgård hade henns dotter plockat denna underbart härliga påskbukett till mig!!! Åhhh, så härligt, jag bara ääääälskar vårlökar =)
Så nu önskar jag er en helt underbar påskhelg!!!
Kramar,
Barfotaflickan
Praktexemplar!!!
Kom just från utvecklingssamtal på förskolan och då sa förskolläraren att de skojat och sagt att Tyra var ett riktigt praktexemplar!! Ja, det känns ju onekligen skönt att höra :-)
Som alla föräldrar oroar jag mig för mitt barn, kanske bara det att jag tänker lite föööör mycket på saker och ting ibland och oroar mig för än det ena än det andra! Men nu e hon redo tjejen, till hösten är det förskoleklass som gäller!!!
Jag har även varit på läkarbesök idag och läkaren Gunhild sa att mina senaste provresultat var heeelt perfekta!! När man såg dem kunde man inte tro att jag varit så sjuk!! Det är ju verkligen helt fantastiskt. Jag blev alldeles rörd och kände att ja, det är verkligen på tiden!! Allt hårt jobb ger resultat :-)
Nog för att jag kommer att få leva med vissa saker, det har jag insett. Mina händer kommer aldrig bli som de en gång var, men de funkar ju och jag får lov att var rädd om dem och mina fötter resten av livet.
Ett par visdomsord fick jag också med mig. Inte ha för bråttom, inte ha dåligt samvete utan njuta av den "lediga" tid jag har och jag fixar det!!!
Alltså, inte ha för bråttom utan låta saker ta den tid det tar. Jag har lätt för att förringa min egen insats.
Exempel: Någon frågar mig om jag jobbar, jag svarar: "Ja, men bara 25%"
Varför säger jag så. Istället säga att ja, det gör jag. Punkt slut. Det är ju kanon att jag gör det. Jag jobbar ju!! Den andra tiden är jag på sjukhuset. Så jag är idag nöjd med att jag gör det! Bra Anna!!
Gunhild sa även att anledningen till att de är så måna om att jag tar det lugnt är att jag är så pass ung och de vill att jag ska hålla resten av mitt liv, med hela livet. Skulle någon motsätta sig det kunde de höra av sig till henne eller Katarina så skulle de så gärna förklara hur det ligger till. Oj, oj, oj jag skulle då inte vilja bråka med dem ;-)
I sommar ska vi ha sommarlov, Tyra och jag, 7 härliga veckor!!! Helt rätt Anna, sa min chef. Precis likadant sa Gunhild idag. All tid jag tidigare missat har jag rätt att ta igen. Bara njuta av det, inte ha dåligt samvete för att jag ska vara LEDIG!!!!!!
Till sist, jag ska nu sluta med sömntabletterna. Jag SKA fixa det!!! Ingen idé att trappa ner, sa läkaren, det drar bara ut på lidandet. Tids nog kommer jag att kunna sova för egen maskin, Jag FIXAR det!!! Nu har jag bestämt mig, så efter valborg ska jag sluta. Kanske bäst att sätta upp en varningstriangel på mig då ;-)
Tänk nu är det PÅSK!!! Och i helgen ska vi åka hem till mamma och pappa, så ljuvligt det ska bli!!!!
Snart dax för tösen att åka till dansen, så det är bäst hon får lite i magen innan :-)
Ha en härlig onsdag, den har hittintills varit väldigt bra för mig!!!!
Kram kram,
Barfotaflickan
Som alla föräldrar oroar jag mig för mitt barn, kanske bara det att jag tänker lite föööör mycket på saker och ting ibland och oroar mig för än det ena än det andra! Men nu e hon redo tjejen, till hösten är det förskoleklass som gäller!!!
Jag har även varit på läkarbesök idag och läkaren Gunhild sa att mina senaste provresultat var heeelt perfekta!! När man såg dem kunde man inte tro att jag varit så sjuk!! Det är ju verkligen helt fantastiskt. Jag blev alldeles rörd och kände att ja, det är verkligen på tiden!! Allt hårt jobb ger resultat :-)
Nog för att jag kommer att få leva med vissa saker, det har jag insett. Mina händer kommer aldrig bli som de en gång var, men de funkar ju och jag får lov att var rädd om dem och mina fötter resten av livet.
Ett par visdomsord fick jag också med mig. Inte ha för bråttom, inte ha dåligt samvete utan njuta av den "lediga" tid jag har och jag fixar det!!!
Alltså, inte ha för bråttom utan låta saker ta den tid det tar. Jag har lätt för att förringa min egen insats.
Exempel: Någon frågar mig om jag jobbar, jag svarar: "Ja, men bara 25%"
Varför säger jag så. Istället säga att ja, det gör jag. Punkt slut. Det är ju kanon att jag gör det. Jag jobbar ju!! Den andra tiden är jag på sjukhuset. Så jag är idag nöjd med att jag gör det! Bra Anna!!
Gunhild sa även att anledningen till att de är så måna om att jag tar det lugnt är att jag är så pass ung och de vill att jag ska hålla resten av mitt liv, med hela livet. Skulle någon motsätta sig det kunde de höra av sig till henne eller Katarina så skulle de så gärna förklara hur det ligger till. Oj, oj, oj jag skulle då inte vilja bråka med dem ;-)
I sommar ska vi ha sommarlov, Tyra och jag, 7 härliga veckor!!! Helt rätt Anna, sa min chef. Precis likadant sa Gunhild idag. All tid jag tidigare missat har jag rätt att ta igen. Bara njuta av det, inte ha dåligt samvete för att jag ska vara LEDIG!!!!!!
Till sist, jag ska nu sluta med sömntabletterna. Jag SKA fixa det!!! Ingen idé att trappa ner, sa läkaren, det drar bara ut på lidandet. Tids nog kommer jag att kunna sova för egen maskin, Jag FIXAR det!!! Nu har jag bestämt mig, så efter valborg ska jag sluta. Kanske bäst att sätta upp en varningstriangel på mig då ;-)
Tänk nu är det PÅSK!!! Och i helgen ska vi åka hem till mamma och pappa, så ljuvligt det ska bli!!!!
Snart dax för tösen att åka till dansen, så det är bäst hon får lite i magen innan :-)
Ha en härlig onsdag, den har hittintills varit väldigt bra för mig!!!!
Kram kram,
Barfotaflickan
Tingeling tingeling!!!
"Tingelingfrukost"
Imorse vaknade Tyra med tjock hals!!!!!!!!!!! Hjälp och ve och fasa!!!! Övernervös mamma som jag är när det gäller den där halsen beslutade vi att stanna hemma idag.
Så det blev inte nån träning för mig idag. Men det är torsdag och städdag så då kan man lika bra ta itu med det på en gång!
Eftersom den lilla skruttan fullkomligen ÄÄÄÄÄLKAR att ligga i sängen och titta på film och äta frukost var det det hon fick göra. Vad gör man inte för ett snabbt tillfrisknande ;-)
Igår var jag en sväng på Stadsmissionen och fyndade skålar och en mjölkkanna. 5 st små söta saker för 55 kr!!!
Så härligt att kunnna lägga upp lite småkakor eller hemmagjorda praliner när man ska servera det. Sen är det ju ett jättebra gå-bort-tips oxå. En liten skål, några praliner i, lite cellofan om och så blir det ju hur sött som helst!!!
Men dessa små finingarna tänker jag allt behålla själv ;-)
Just som jag skulle åka därifrån stöter jag ihop med en tjej som jag tänkt på såååå mycket på sista tiden och tänkt att jag ska ringa, men så har det kommit en massa annat i vägen!! Så härligt det var att se henne igen, nu loooovade jag att jag skulle höra av mig efter alla födelsedagar som duggar tätt här just nu ;-)
I förrgår var Tyra och jag i backen och plockade påskris och mera vitsippor!!! Man kan ju plocka hur mycket som helst, de är ju bara så söta!!! Nu skall riset pyntas och hemmet städas, för snart kommer de också och putsar våra fönster - så härligt!!! Så nu är jag i full färd på Tradera och letar spetsgardiner, för de jag hittade i affären skulle gå på nästan 1000 kr... Recycling är oerhört poppis hos mig just nu ;-)
Tyra hittade några skilla i backan som också fick följa med oss hem!
Ha en bra dag!
Kram,
Barfotaflickan
Hög tid att skaffa mig en reservtank!!!
Metaforer är en stor favorit för mig. Jag tycker om att beskriva mina känslor i bilder.
Tänk er en bil, ingen skruttig en som kör sakta och lugnt - Nej! det ska vara en med lite krut i och lite växlar.
På min bil finns det alltid högsta växeln, den lägger jag i så fort det går. I med 6.an och så foten på gasen och så köööööööör vi!!!!!
Boktavligt talat alltså! Fort ska det gå, inget sölande här inte. Och så full tank så klart, men jag glömmer alltid fylla i reservdunken...
Med den hastigheten kommer man inte alltid så himla långt, utan det dyker upp något hinder på vägen. Stannar till lite grann, men va tusan, det finns bensin kvar, i med högsta igen och gasa på!!!!! Neeeeeejjjjjj!!!! Bensinen tog slut, hinder på vägen - PANG!!!!
Ungefär så kan man beskriva det när jag kör huvudet i väggen, så där lite titt som tätt. Slaget blir så stort och alla existensiella frågor sätts på sin spets. Jag vill bara vara ifred med mina tankar och inte försöka förklara vad det är som händer, för det vet jag inte själv just då. Då har jag kraschat och försöker samla ihop bildelarna och se till så att ingen annan kommit till skada.
Men jag då?????
Jag, jag är vilsen och vet inte vad jag ska känna, tänka eller tycka. Jag vet just då ingenting.
Eftersom jag allt som oftast kör utan reserver blir det så mycket svårare att ta igen sig efter kraschen eller motståndet. Ibland kan det bara röra sig om lite motvind som får bilen att stanna.
Jag vill sååååå mycket och driver på mig själv så hårt när jag tycker att det går bra att det blir lite för hårt. När jag själv har ett totalt kaos i huvudet kan jag däremot ha de bästa utav lösningar för andra. Då kan jag fokusera på något annat som går att lösa så slipper jag ta itu med mig själv.
Men vart är mitt fokus???
"Antagligen nånstans i yttre rymden", sa jag till min terapeut idag när hon ställde den frågan.
Dagens visdomsord och lärdom blir att fylla på reserven och sätta gränser. Det är inte lätt att lära sig att säga nej när man egentligen så gärna vill, men faktiskt inte har möjlighet.
En jag ALDRIG vill säga nej till är min dotter. Jag vill inte säga nej till henne. Jag pratar då inte om saker hon vill ha eller något sådant. Jag menar i livet i stort. Honska alltid känna att mamma har ALLTD stöttat mig och funnits för mig, och mamma har alltid haft mig i fokus. Jag vill att hon ska känna att hon inte saknat något i sitt liv.
Jag har berättat tidigare om att hon börjat fråga efter syskon och att hon tycker att det är orättvist att hon aldrig kan få bli storasyster.
Detta gör mig så fruktansvärt ont. Det blir så tydligt för mig att jag faktiskt inte kan få fler barn nu. Jag kan inte ge henne ett syskon - där måste jag säga nej.
Men jag vill inte att hon senare i livet ska känna att under hela sin uppväxt saknade hon detta, utan känna att hon är nöjd med så hon växte upp ändå. Jag vill aldrig försaka vår tid tillsammans.
När jag hamnar i dessa mindre kaos, blir det precis som jag skrev igår -då vill jag bara hem till mamma. Där är det lugnt och där finns inga som helst krav på att jag måste prestera nånting överhuvudtaget.
Mina föräldrar har inget annat fokus än att jag ska må BRA!!!
Precis den känlan vill jag att Tyra ska känna när hon blir stor.
Idag blev det lite djupgrävning i mitt inre, men det är alltid en slags lättnad när det kommit ut!
Igår hittade vi vitsippor i backen - vilken LYCKA!!!
elt plötsligt stod det ockå några påskliljor i en backe också, och då menar jag verkligen bokstavligt talat i en backe!!!
Se och njut av dessa underbara blomster!!
Kram,
Barfotaflickan (på väg att hämta min skatt som ska på simskolan :-))
Tänk er en bil, ingen skruttig en som kör sakta och lugnt - Nej! det ska vara en med lite krut i och lite växlar.
På min bil finns det alltid högsta växeln, den lägger jag i så fort det går. I med 6.an och så foten på gasen och så köööööööör vi!!!!!
Boktavligt talat alltså! Fort ska det gå, inget sölande här inte. Och så full tank så klart, men jag glömmer alltid fylla i reservdunken...
Med den hastigheten kommer man inte alltid så himla långt, utan det dyker upp något hinder på vägen. Stannar till lite grann, men va tusan, det finns bensin kvar, i med högsta igen och gasa på!!!!! Neeeeeejjjjjj!!!! Bensinen tog slut, hinder på vägen - PANG!!!!
Ungefär så kan man beskriva det när jag kör huvudet i väggen, så där lite titt som tätt. Slaget blir så stort och alla existensiella frågor sätts på sin spets. Jag vill bara vara ifred med mina tankar och inte försöka förklara vad det är som händer, för det vet jag inte själv just då. Då har jag kraschat och försöker samla ihop bildelarna och se till så att ingen annan kommit till skada.
Men jag då?????
Jag, jag är vilsen och vet inte vad jag ska känna, tänka eller tycka. Jag vet just då ingenting.
Eftersom jag allt som oftast kör utan reserver blir det så mycket svårare att ta igen sig efter kraschen eller motståndet. Ibland kan det bara röra sig om lite motvind som får bilen att stanna.
Jag vill sååååå mycket och driver på mig själv så hårt när jag tycker att det går bra att det blir lite för hårt. När jag själv har ett totalt kaos i huvudet kan jag däremot ha de bästa utav lösningar för andra. Då kan jag fokusera på något annat som går att lösa så slipper jag ta itu med mig själv.
Men vart är mitt fokus???
"Antagligen nånstans i yttre rymden", sa jag till min terapeut idag när hon ställde den frågan.
Dagens visdomsord och lärdom blir att fylla på reserven och sätta gränser. Det är inte lätt att lära sig att säga nej när man egentligen så gärna vill, men faktiskt inte har möjlighet.
En jag ALDRIG vill säga nej till är min dotter. Jag vill inte säga nej till henne. Jag pratar då inte om saker hon vill ha eller något sådant. Jag menar i livet i stort. Honska alltid känna att mamma har ALLTD stöttat mig och funnits för mig, och mamma har alltid haft mig i fokus. Jag vill att hon ska känna att hon inte saknat något i sitt liv.
Jag har berättat tidigare om att hon börjat fråga efter syskon och att hon tycker att det är orättvist att hon aldrig kan få bli storasyster.
Detta gör mig så fruktansvärt ont. Det blir så tydligt för mig att jag faktiskt inte kan få fler barn nu. Jag kan inte ge henne ett syskon - där måste jag säga nej.
Men jag vill inte att hon senare i livet ska känna att under hela sin uppväxt saknade hon detta, utan känna att hon är nöjd med så hon växte upp ändå. Jag vill aldrig försaka vår tid tillsammans.
När jag hamnar i dessa mindre kaos, blir det precis som jag skrev igår -då vill jag bara hem till mamma. Där är det lugnt och där finns inga som helst krav på att jag måste prestera nånting överhuvudtaget.
Mina föräldrar har inget annat fokus än att jag ska må BRA!!!
Precis den känlan vill jag att Tyra ska känna när hon blir stor.
Idag blev det lite djupgrävning i mitt inre, men det är alltid en slags lättnad när det kommit ut!
Igår hittade vi vitsippor i backen - vilken LYCKA!!!
elt plötsligt stod det ockå några påskliljor i en backe också, och då menar jag verkligen bokstavligt talat i en backe!!!
Se och njut av dessa underbara blomster!!
Kram,
Barfotaflickan (på väg att hämta min skatt som ska på simskolan :-))
Mammasjuk...
Söndag och solen skiner från en klarblå himmel, VÅREN, hur underbar årstid är inte det så säg???!!!
Men nog blåser det lite här på östra sidan Sverige idag, hmmm det får man står ut med helt enkelt;-)
Den här veckan har jag verkligen varit mammasjuk, 37 år som jag är. Ja, man blir faktiskt aldrig för gammal för att längta efter sina föräldrar. Tänker så många gånger om de bodde lite närmre... Nåväl, en dag kanske det blir så, vi får hoppas det!!!
I övrigt har jag nog varit ganska grinig den här veckan. Inte kul alls att vara sig själv då när alla STORA existensiella frågor ställ på spel i huvudet och förvrider en totalt. Men jag tror att man måste göra det ibland oxå, liksom reflektera över livet lite grand. Ja, ja, jag gör det iaf, en hel del. Tror de flesta skulle bli ganska trötta om de genomgick all den hjärnverksamhet som försigår i min hjärna ;-)
Vi är alla olika och sån är jag!
Igår hade vi trevligt besök av min kusin med familj. Tre fina barn har de begåvats med!!!
Hade lagat till en karibisk gryta á la Remsan, som man hittar här http://remsansbistro.blogspot.com/2011/03/karibisk-middag.html. Glömde dock ta bilder, men gott var det :-)
Desserten glömde jag dock inte ta kort på!!
Det blev riktigt lyckat om man får skryta med det själv. Det blev en hallonpannacottapaj, som finns på Tasteline och till det nutellapraliner från Linneas skafferi (www.linneasskafferi.se). Jag menar, bara se här så gott:
Hallonpannacottapaj i ljuvaste rosa:
Nutellaparaliner, åhhh så gott!!!
Dukningen gick så klart oxå i rosa ;-)
Vacka tulpaner de hade med sig som pryder köksbordet nu :-)
Nu ska vi nart bege oss till min syster för våfflor sedan en tur till Skälby med ett gäng leksugan tjejer!!!! =)
Ha en skön söndag!!!
Kram,
Barfotaflickan
Men nog blåser det lite här på östra sidan Sverige idag, hmmm det får man står ut med helt enkelt;-)
Den här veckan har jag verkligen varit mammasjuk, 37 år som jag är. Ja, man blir faktiskt aldrig för gammal för att längta efter sina föräldrar. Tänker så många gånger om de bodde lite närmre... Nåväl, en dag kanske det blir så, vi får hoppas det!!!
I övrigt har jag nog varit ganska grinig den här veckan. Inte kul alls att vara sig själv då när alla STORA existensiella frågor ställ på spel i huvudet och förvrider en totalt. Men jag tror att man måste göra det ibland oxå, liksom reflektera över livet lite grand. Ja, ja, jag gör det iaf, en hel del. Tror de flesta skulle bli ganska trötta om de genomgick all den hjärnverksamhet som försigår i min hjärna ;-)
Vi är alla olika och sån är jag!
Igår hade vi trevligt besök av min kusin med familj. Tre fina barn har de begåvats med!!!
Hade lagat till en karibisk gryta á la Remsan, som man hittar här http://remsansbistro.blogspot.com/2011/03/karibisk-middag.html. Glömde dock ta bilder, men gott var det :-)
Desserten glömde jag dock inte ta kort på!!
Det blev riktigt lyckat om man får skryta med det själv. Det blev en hallonpannacottapaj, som finns på Tasteline och till det nutellapraliner från Linneas skafferi (www.linneasskafferi.se). Jag menar, bara se här så gott:
Hallonpannacottapaj i ljuvaste rosa:
Nutellaparaliner, åhhh så gott!!!
Dukningen gick så klart oxå i rosa ;-)
Vacka tulpaner de hade med sig som pryder köksbordet nu :-)
Nu ska vi nart bege oss till min syster för våfflor sedan en tur till Skälby med ett gäng leksugan tjejer!!!! =)
Ha en skön söndag!!!
Kram,
Barfotaflickan
Sentimental...
Kom precis hem från Skälby, dottern och jag. Där har vi varit på lekplatsen och tittat på alla djuren. Det var riktigt skönt att få lite frisk luft =)
Idg sitter gråten i halsen... Vet inte varför, är väl en hormonvecka med högtryck av hormoner som håller på att dra in, öster, väster, norr och söderifrån...!!!
Läste precis på Inredningsfruns blogg om hennes lilla mirakel som nu kommit till världen. Om hur tacksam hon var mot förlossningspersonalen. När jag föde barn var jag en totalt skadad och kraschad människa. Ibland undrar jag hur jag ens överlevde det traumat som pågick då. Tiden innan, FÖRLOSSNINGEN!!! och tiden efter. Den tiden då alla pratar om som så magisk och underbar. Visst var jag oerhört lycklig för mitt barn, men först hade jag nog svårt att förstå att hon ens var min.
Jag vill inte minnas, men minnena av min förlossning kommer aldrig att lämna mig och den kommer aldrig att lämna mig annat än vingklippt. Hur kunde han bara sitta där, på en stol bakom mig och titta rakt ut i luften och ingenting göra??!!!!??
Tårarna stiger upp i ögonen när jag tänker tillbaka på det som hände i förlossningsrummet. Läkaren som kom in med vitt plastförkläde, och STÖVLAR!! Blodet sprutade och sugklockan som de drog och drog i!! Det var grymt, men till slut kom hon ut!! Men då fortsatte tumultet och de var tvungna att springa iväg med henne, hon var trött och väldigt slö.
Precis ALLT det som man önskar INTE ska hända vid sin förlossning hände mig... Inget jag skulle vilja göra om igen, fast å andra sidan kan jag ju inte heller.
Det är jobbigt när Tyra nu tycker att livet är lite orättvist för att hon inga syskon kommer att få, men livet är ju tyvärr lite orättvist ibland... Gör allt för att hon ska tycka att det är ok att vara ensambarn ändå...
Det är iaf skönt att läsa om att det finns så många andra med postitiva erfarenheter av att föda barn, annars hade ju de flesta bara haft ett barn... Så all lycka i världen till alla er gravida!!
Apropå gravida så var vi i lördags hos min gravida kompis och hennes sambo. Vi hade en urmysig kväll då vi åt gott, spelade spel och pratade om allt mellan himmel och jord. Vilken lycka det är med vänner goa som DEM!!!
Så sentimental var nog ordet för dagen tror jag.
Här är lite härliga bilder från eftermiddagen på Skälby :-) för att pigga upp slutet på mitt inlägg idag!!!
Vi såg årets första nyckelpiga idag!!! = VÅRTECKEN!!!
Varm choklad och hembakta bullar :-)
Mums =)
Tyra i klätterställningen!
Kom hästen ska du få lite mat :-)
Dax att slänga kycklingen i grytan (nej den kommer inte från Skälby, utan frysdisken ;-))
Kram,
Barfotaflickan
Idg sitter gråten i halsen... Vet inte varför, är väl en hormonvecka med högtryck av hormoner som håller på att dra in, öster, väster, norr och söderifrån...!!!
Läste precis på Inredningsfruns blogg om hennes lilla mirakel som nu kommit till världen. Om hur tacksam hon var mot förlossningspersonalen. När jag föde barn var jag en totalt skadad och kraschad människa. Ibland undrar jag hur jag ens överlevde det traumat som pågick då. Tiden innan, FÖRLOSSNINGEN!!! och tiden efter. Den tiden då alla pratar om som så magisk och underbar. Visst var jag oerhört lycklig för mitt barn, men först hade jag nog svårt att förstå att hon ens var min.
Jag vill inte minnas, men minnena av min förlossning kommer aldrig att lämna mig och den kommer aldrig att lämna mig annat än vingklippt. Hur kunde han bara sitta där, på en stol bakom mig och titta rakt ut i luften och ingenting göra??!!!!??
Tårarna stiger upp i ögonen när jag tänker tillbaka på det som hände i förlossningsrummet. Läkaren som kom in med vitt plastförkläde, och STÖVLAR!! Blodet sprutade och sugklockan som de drog och drog i!! Det var grymt, men till slut kom hon ut!! Men då fortsatte tumultet och de var tvungna att springa iväg med henne, hon var trött och väldigt slö.
Precis ALLT det som man önskar INTE ska hända vid sin förlossning hände mig... Inget jag skulle vilja göra om igen, fast å andra sidan kan jag ju inte heller.
Det är jobbigt när Tyra nu tycker att livet är lite orättvist för att hon inga syskon kommer att få, men livet är ju tyvärr lite orättvist ibland... Gör allt för att hon ska tycka att det är ok att vara ensambarn ändå...
Det är iaf skönt att läsa om att det finns så många andra med postitiva erfarenheter av att föda barn, annars hade ju de flesta bara haft ett barn... Så all lycka i världen till alla er gravida!!
Apropå gravida så var vi i lördags hos min gravida kompis och hennes sambo. Vi hade en urmysig kväll då vi åt gott, spelade spel och pratade om allt mellan himmel och jord. Vilken lycka det är med vänner goa som DEM!!!
Så sentimental var nog ordet för dagen tror jag.
Här är lite härliga bilder från eftermiddagen på Skälby :-) för att pigga upp slutet på mitt inlägg idag!!!
Vi såg årets första nyckelpiga idag!!! = VÅRTECKEN!!!
Varm choklad och hembakta bullar :-)
Mums =)
Tyra i klätterställningen!
Kom hästen ska du få lite mat :-)
Dax att slänga kycklingen i grytan (nej den kommer inte från Skälby, utan frysdisken ;-))
Kram,
Barfotaflickan
