carpeanna

Idag tillägnar jag mitt inlägg en kär kär vän. Min vän Ulrika.
Hon kämpar och kämpar och vill så mycket. Men ibland blir det inte alls som man tänkt sig.
Men den här gången känner jag ändå så fruktansvärt starkt att det som skedde var helt rätt.

Ni vet, tjej träffar kille, kille träffar tjej, tycke uppstår och man blir ett par. Men ibland uppstår tycke men ALLT finns där inte riktigt ändå. Det där lilla extra saknas. Men många gånger kämpar man vidare i förhållandet och tror att det "blir nog bättre".

Allt blir alltid bättre!! Men kanske inte med just den personen...
Inget ont om killen i det här fallet, men han var inte lika engagerad som hon.
När man är en person som med liv och hjärta ger sig hän här i livet behöver man någon som också har mål och drömmar om framtiden.
Men när de skiljer sig så oändligt åt är det bättre att vandra vidare åt var sitt håll och sträva mot de drömmar man har.
Kärleken finns där för oss alla, det vet jag!
Men det gäller att ha ett öppet hjärta och inte fastna i mönster.

Nu har jag den starkaste insikt om att hennes hjärta och sinne är öppet och när hon minst anar händer det!!
För vem har inte hört uttrycket: "Plötsligt händer det!!" ;-)
Ibland har jag bara så starka insikter om livet, och det här är en av dem. Det här är så rätt för henne och amors pilar kommer snart att träffa hennes hjärta.
Som sagt, killen i fråga är det inget som helst fel på. En jättesnäll och trevlig kille som vill alla väl. Men en del människor gör bäst i att inte ge sig in i varaktiga relationer med någon annan, utan gör bäst i att leva själva och det är inget ont i det.
Men min vän behöver en person som ger henne av sitt hjärta och vill leva i en relation och dela ett liv och en vardag tillsammans.

Om ett par helger ska hon och jag ge oss iväg på tjejhelg. Övernattning på hotell, lite shoppingtur och intag av god mat och dryck och tjejsnack i överflöd ;-)

När en relation brister känner man ofta att det gör ont, och man är ledsen för sina vänner som råkar ut för sådant. Men nu känner jag bara att det här kommer bli så bra för henne och jag är inte alls orolig. Hon mår bra, livet går vidare, våren knackar på dörren och vi ser framåt!!!!

Jag önskar henne med andra ord precis det jag har. En trygg famn, en relation fylld av kärlek, värme och respekt för varandra.
Igår frågade jag min sambo vilka mina tre bästa egenskaper är. Han sa då: Snäll, bryr dig om andra och kärleksfull.
Det är egenskaper jag kan leva med tror jag.

Så nästa helg, när min söta sambo är i Stockholm och smakar finöl och lyssnar på jazz, då ska jag skämma bort henne och hennes son med mina bak- och kokkonster så att vi får en riktigt mysig fredagkväll!!!

Här är några smakprov från vår myskväll här hemma igår:

Ramen vi fyndade på Kalmar Stadsmission, som skall spaklas och sprayas silverfärgad!!


Räkfond reduceras till saffransräkorna...


Tyra tycker man ska vara finklädd när man ska äta gott :-)


Puss!! :-)


Förrätt: Råraka med gräddfil, rödlök och löjrom (Tyra har egen variant med lingonsylt ;-))
Vinet Black Tie, en riktig höjdare!


Nudlar med räkor i saffranssås, mmm...


Mor o dotter :-)


För egen del tror jag också på positiva förändringar. Ont ont ont hade jag igår kväll, men som min sambo sa, det brukar du ju ha en vecka efter infusionen, sen blir det bättre!! Så det var nog cellerna som ville knuffa undan de lite trasiga igår som kändes i kroppen. Iaf gick det sen över med en diklofenak, skönt :-)

Nu blir det lite hustittning igen, One day our dream will come true!!!! ;-)

Kram och ha en skön skön söndag!!!
/Barfotaflickan