carpeanna

Livet är inte något som är helt självklart. Livet har vi fått i våra händer med förtroende om att förvalta det på bästa sätt. Det är upp till varje enskild individ att vårda det liv vi har. När man så också kommer till den insikten kan man lättare ta till sig andra människors åsikter och behov. Alla tycker ju inte alltid som jag, även om man ibland skulle önska det ;-)
Ibland ställs man bara inför livsåskådande avgöranden i livet. Man ställs inför olika faktum och man tror att allt är statiskt p.ga. av ett beslut, men så måste det inte vara. Det har jag lärt mig. Min terapeut lärde mig att sina drömmar kan man förverkliga, men allt behöver ju inte ske just nu. Gör det något om man låter något ta fäste och bero ett litet litet tag? Jag har ändrat mig när det gäller saker och det har blivit väldigt bra till slut.
Jag är så otroligt glad och fascinerad över min sambo och hans enorma tålamod med mig. Vi har gått igenom så mycket tillsammans och många gånger har han fått "vänta ut" saker med mig för att jag inte varit redo, utan behövt tid att vänja mig vid tankar och beslut i livet.
Man ska ALDRIG ta livet eller någon i sin närhet för givet. Vi måste vårda alla våra relationer, kärleks-barn- föräldrar-syskon-vänner-relationer. Det är bara jag som kan vårda min kärlek till dem, gör jag det får man allt som oftast ett gott gensvar. Får man inte det kanske man inte ska lägga mer energi på just den relationen. Men det har sällan hänt mig. De gånger som det hänt mig har det inte berott på att jag inte har gett, snarare har jag gett för mycket men personen har inte förstått vikten av det förrän för sent. Jag har blivit djupt sviken i en relation, det har sina sår i mig än idag. MEN det gör mig okså vaksam på hur jag uppskattar den relation jag har idag. Djupt präglad av ömsesidig respekt och kärlek.

Jag vill bara att ni idag stannar upp ett litet litet slag och tänker på hur viktiga alla människor i er närhet är, det är inte självklart att de alltid finns där.
Jag är en ÖVERLEVARE och det har jag fått från min MOR & FAR, det är där vi i grund och botten får våra värderingar i livet. Sedan utvecklas vi, växer upp och ibland är det vi barn som får påminna våra föräldrar om detta. Precis som Tyra gör med mig ibland.
Vi är alla olika, men det är olikheterna som ger nyanserna i livet - som ger oss färger, som gör att allt inte är svart eller vitt. Även om jag älskar vitt, så gillar jag ju även ljuvligt rosa ;-) Och vad vore livet utan ljuvligt rosa och ljusblått fluff fluff?? ;-)

Med detta inlägg vill jag bara ge er tid att stanna upp och reflektera över livet och hur fantastiskt det är! Det är en GÅVA som givits till oss och det gäller att ta vara på den.

Sita dagen på Gotland var Tyra äntligen "villig" att posera framför kameran, annars vände hon helst bort huvudet eller satte händerna för. Men den dagen poserade hon gärna tillsammans med seriefigurerna på Serieparken som fick bli tidsfördriv innan färjan skulle gå.
Till Marcus sa hon: "Men tänk på att det är roligt för mig att ha de här bilderna när jag blir stor" när han inte gärna ville vara med på bild ;-) Undrar just vart hon hört det där, ha ha..

Här kommer iaf lite bilder från parken och färjan.

Serieparken

Lunch i hamnen i Visby

En sista runda inne i vackra Visby

Det blåser på färjan :-)

På inredningsparadiset Gotland införskaffades lite till hemmet :-)

 

I lördags den 9 juli firades min födelsedag nere i Ekenäs. Jag fick av min sambo en ursöt dress, kjol och linne inköpt i en boutique i Visby.
Dagen bjöd på sol, härligt sällskap, god mat, tårta, bubbel och bål :-)

Av min syster och familj fick jag underbara rosor som verkligen matchade min dress!!

Nu är det dax att packa väskan igen.
I em åker Tyra och jag med mor & far till Stockholm för att hälsa på lillebror lite :-)
Marcus stackarn han jobbar och får stanna hemma.

Ha nu en underbar helg!

Kram,

Barfotaflickan

Å ändå har vi inte laddat över alla bilder till "den rätta datorn" från Gotland än. Så det blir till att vänta på dem lite till.
Mycket kan man ta med sig från den resan. Vädret var helt ljuvligt, precis som det ska vara när man är på semester. Solen sken och himlen var blå!!! Landskapet var heeeelt fantastiskt, vilka vyer vi har sett.
Vi har gjort Gotland från norr till söder, det blev inte så mycket av östra Gotland dock, längre österut än roma kom vi inte.
Sen fick jag ju även tillfälle att träffa min vän från Mc'Donaldshus tiden!! Helt otroligt att vi kunde ses!!! Efteråt känns det helt otroligt. Det är snart 4 år sedan vi satt där och jämförde våra krämpor, ha ha ha.. Ja, man måste kunna skratta åt det också trots allt. Det är mycket som vi har gått igenom sedan dess. För egen del tycker jag att allt det som kom efteråt var betydligt jobbigare än att vara sjuk. Då skulle man ju liksom inte må så särskilt bra och man var inställd på att må pyton mest hela tiden. Så jag är ytterst tacksam för att jag mår så pass bra som jag gör idag.
Å, jag tackar för detta underbara mode som är nu med långa klänningar och kjolar, helt exemplariskt för mig som inte skall utsätta mina ben för solen;-)
Men badat har jag gjort, uppe på Fårö Sudersand!!! Lovely!!!
Ja, det är underbart att ha en sådan vecka i bakfickan att minnas nu.

Nästa gång kommer det lite bilder, I promise:-)

Sov så gott!!!
Kram,
Barfotaflickan