Hemkommen!
Då var vi hemma igen. Tänk så snabbt och ändå, under omständigheterna, smidigt saker kan gå ändå.
Vi åkte i söndags och var framme i Sth vid elva på kvällen. Damp i säng hemma hos lillebror och tack vara sömntabletter sov jag iaf.
Lotta var var lugn och Tobias likaså. Önskar jag kunde vara lika lugn som de ibland!
På måndagsmorgonen åkte Lotta med mig till sjukhuset på morgonen och jag gjorde den sedvanliga fotoferesen.
Vid halv två kom sköterskan och tog prover och så på Lotta innan benmärgsprovet (crista). Hon fick en liten tablett och så frågade sköterskan om hon ville ha mer smärtstillande, typ dormikum. Fast då kan du inte stå upp sen, sa sköterskan. Nej, då vill jag inte ha det, sa Lotta.
Jag satt i väntrummet och hörde hur de pratade och skrattade inifrån cristarummet och Katarina, min läkare hade gått in där. Jag fattade inte hur det kunde vara så kul där inne, men mina syskon lyckas då få in humor i de mest otroliga situationer!!
Sen kom Katarina och hämtde mig och vi pratade lite. "Jag sa till din syster att det märks att hon är sportig", sa Katarina så det lär du nog få höra! Det var bla det de hade haft så roligt åt där inne.
Själv finner jag ju inte det särskilt upppiggande att göra bmp, men kanske är det för att jag förknippar det med väntan och jobbiga besked. Sen har vi väldigt olika smärttröskel min syster och jag.
När jag gick ut från läkaren knackade jag på till cristarummet, men ingen öppnade. Vart är de? tänkte jag. Kikade ut i väntrummet och där sitter min syster och bror och dricker kaffe!!! Sitter du upp, utbrast jag! Ja, ska vi åka och shoppa nu säger Lotta då :)
Sagt och gjort, Tobias kör oss till Liljeholmstorget och där strosar vi en stund.
Efter det har vi en jättemysig kväll. Tobias gör strawberry daiquiri och sen åker vi till Texas Longhorn i Hornstull. Äter en underbart god middag (lammfilé för Lotta ooch mig och Tobias oxfilé) och dricker rödvin! Vi har det sååå himla mysigt! Inte ofta man kan sitta med sina syskon så, det kommer jag leva på länge!!
Igår gjorde jag en fotoferes till, dock bråkade mina kärl lite så jag fick stickas om lite. Sen var jag hos tandläkaren Karin, som bara är så söt. ch hon skulle ta bort lite gvh på mitt tandkött. Lite bedövning och sen stansade hon bort det med en liten "pepparkaksform". Jag såg inte klok ut efteråt med en jättetuss under läppen! Det såg ut som jag botoxat mig eller hade värsta prillan inne! Jag kommer inte börja med något sådant trams kan jag säga :))
Det blödde en del och gjorde GANSKA ont när bedövningen släppte.
På bussresan hem satt vi bredvis tre femtonåriga stockholmstjejer... Lotta och jag förfasade oss över deras språk och kan bara hoppas att våra töser inte blir sådana när de är 15, hjäääääälp!!!!!!!!
Men nu är vi hemma igen. Jag är lugn igen och LOVAR att bli bättre på det!!
Kärlek till alla!
/Anna
Vi åkte i söndags och var framme i Sth vid elva på kvällen. Damp i säng hemma hos lillebror och tack vara sömntabletter sov jag iaf.
Lotta var var lugn och Tobias likaså. Önskar jag kunde vara lika lugn som de ibland!
På måndagsmorgonen åkte Lotta med mig till sjukhuset på morgonen och jag gjorde den sedvanliga fotoferesen.
Vid halv två kom sköterskan och tog prover och så på Lotta innan benmärgsprovet (crista). Hon fick en liten tablett och så frågade sköterskan om hon ville ha mer smärtstillande, typ dormikum. Fast då kan du inte stå upp sen, sa sköterskan. Nej, då vill jag inte ha det, sa Lotta.
Jag satt i väntrummet och hörde hur de pratade och skrattade inifrån cristarummet och Katarina, min läkare hade gått in där. Jag fattade inte hur det kunde vara så kul där inne, men mina syskon lyckas då få in humor i de mest otroliga situationer!!
Sen kom Katarina och hämtde mig och vi pratade lite. "Jag sa till din syster att det märks att hon är sportig", sa Katarina så det lär du nog få höra! Det var bla det de hade haft så roligt åt där inne.
Själv finner jag ju inte det särskilt upppiggande att göra bmp, men kanske är det för att jag förknippar det med väntan och jobbiga besked. Sen har vi väldigt olika smärttröskel min syster och jag.
När jag gick ut från läkaren knackade jag på till cristarummet, men ingen öppnade. Vart är de? tänkte jag. Kikade ut i väntrummet och där sitter min syster och bror och dricker kaffe!!! Sitter du upp, utbrast jag! Ja, ska vi åka och shoppa nu säger Lotta då :)
Sagt och gjort, Tobias kör oss till Liljeholmstorget och där strosar vi en stund.
Efter det har vi en jättemysig kväll. Tobias gör strawberry daiquiri och sen åker vi till Texas Longhorn i Hornstull. Äter en underbart god middag (lammfilé för Lotta ooch mig och Tobias oxfilé) och dricker rödvin! Vi har det sååå himla mysigt! Inte ofta man kan sitta med sina syskon så, det kommer jag leva på länge!!
Igår gjorde jag en fotoferes till, dock bråkade mina kärl lite så jag fick stickas om lite. Sen var jag hos tandläkaren Karin, som bara är så söt. ch hon skulle ta bort lite gvh på mitt tandkött. Lite bedövning och sen stansade hon bort det med en liten "pepparkaksform". Jag såg inte klok ut efteråt med en jättetuss under läppen! Det såg ut som jag botoxat mig eller hade värsta prillan inne! Jag kommer inte börja med något sådant trams kan jag säga :))
Det blödde en del och gjorde GANSKA ont när bedövningen släppte.
På bussresan hem satt vi bredvis tre femtonåriga stockholmstjejer... Lotta och jag förfasade oss över deras språk och kan bara hoppas att våra töser inte blir sådana när de är 15, hjäääääälp!!!!!!!!
Men nu är vi hemma igen. Jag är lugn igen och LOVAR att bli bättre på det!!
Kärlek till alla!
/Anna
Kommentarer
Trackback
