Vänskap!!
Vänskap är ett så vackert ord! Vänskap är djupt, innerligt och kärleksfullt. Vänskap gör mig varm i hjärtat och jag känner sån stor stacksamhet för att jag har så fina vänner.
Jag har svårt att be om hjälp. Jag tror att "det löser sig", "jag fixar det".
Men ibland måste jag lära mig att lyssna till kroppens signaler och be om hjälp.
Idag har jag ont igen. Det är precis två veckor idag som jag klarat mig utan starka värktabletter, men idag gick det bara inte. Benen sprängde och värkte så jag bara ville gråta. Då ringde jag min vän Annelie. Det är nämnligen dans för döttrarna idag. Jag tänkte, men det ordnar sig, jag kan följa med Tyra. Men så tänkte jag sen att vad dum jag är. Jag vet ju att Annelie ska dit med sin dotter och självklart ställde hon upp!! "Du kan alltid be om hjälp, det vet du Anna!"
Ja, i hjärtat vet jag det och nu sitter jag här och känner mig såååå tacksam för att hon finns!!
Nu börjar dexofnen göra verkan.. Det tar emot att behöva ta till värktabletterna igen. Jag har ju fått ny medicin, skräm nu bort värkmonstret!!! Jag känner mig lite softare i huvudet och benen spränger inte lika galet mycket. Jag undrar hur det känns att vara helt värkfri?? Vilken lycka att gå upp på morgonen och lägga sig på kvällen utan att ha kännt smärta!!
Just nu läser jag Mia Skäringers bok: "Dyngkåt och hur helig som helst!" Hon skriver att för att kunna vara riktigt frisk måste man ha varit riktigt sjuk.
Då måtte jag bli frisk som en nötkärna resten av mitt liv!! Efter att jag gått igenom den här tiden av att vara riktigt sjuk då.. för den är inte riktigt över än. Tyvärr..
Ibland måste man bli imponerad av sig själv, hur mycket man klarar av egentligen. Aldrig ska hoppet överge mig, jag ska bli bra!! Jag ska slippa smärta!! Jag ska kunna ha ett par strumpor på mig utan att det gör ont!!
Mia Skäringer och jag är verkligen två motpoler. Hon tycker inte om människor som lyckas planera "äppelstunder" :) eller människor som har perfekta raka vita hem.
Jag gillar när jag har läget under kontroll, jag gillar att planera och jag älskar vitt och ett hem utan en massa rassel och färger.
Men jag tror hon skulle gilla mig ändå, kanske mest för min tråkiga humor :)
Många gånger stör sig människor som inte är så organiserade eller "ordentliga" på människor som är det. Personligen bryr jag mig inte särskilt mycket om huruvida andra människor har det stökigt och oorganiserat hemma, men jag vill bli respekterad för att jag vill ha det så.
Idag har jag varit på min yoga, jätteskönt sätt att börja dagen på. Efter det skulle jag till medicinsk tandvård. Eftersom det var en liten stunds väntan emellan passade jag på att ta en liten extra frukost och läsa lite. Hade det varit för ett par månader sen hade jag åkt hem emellan och slängt in en maskin tvätt eller hunnit med något annat "nyttigt". Men nu passade jag på att ta det lugnt och koppla av lite istället. Jag är stolt över mig själv =)
Sen har jag ätit lunch med en kompis från jobbet idag. Hon är så mysig och varm person.. Tänk på allt hon gått igenom och har sån värme till alla!! Hon ger mig inre lugn och har sån förståelse!!
Vidare har en annan vän haft världens huvudbry denna veckan. Tänk vad lätt det kan vara att feltolka varandra ibland. Återigen inser vi att män inte är som vi. Hon och jag vill "prata o prata" ;) Och oj vad vi kan vända ut och in på saker ibland. Men efter det kan vi släppa det och gå vidare. Män är inte som vi, de kan kommentera en sak med "ja, men det kanske bara är så här". Punkt. End of. Klart.
Ok, det är bra men jag tror att Ulrika o jag fortsätter analysera lite för att sedan gå vidare och analysera nästa grej, ha ha!
Hon ger mig glädje och skratt, söta rara vännen min!!
Nyss ringde min syster och undrade hur det är. Hon har kärlek och tålamod till hela världen tror jag. Jag har inte alltid samma tålamod, jag vill gärna se resultat på en gång. Men å andra sidan har jag ju haft galet mycket tålamod de senaste 6 åren, så kanske är jag ganska tålmodig ändå =)
Nu kommer snart tösen hem från dansskolan, så då ska hon tankas med lite kvällsmacka och bad innan läggdax!
/Anna, tacksam själ
Jag har svårt att be om hjälp. Jag tror att "det löser sig", "jag fixar det".
Men ibland måste jag lära mig att lyssna till kroppens signaler och be om hjälp.
Idag har jag ont igen. Det är precis två veckor idag som jag klarat mig utan starka värktabletter, men idag gick det bara inte. Benen sprängde och värkte så jag bara ville gråta. Då ringde jag min vän Annelie. Det är nämnligen dans för döttrarna idag. Jag tänkte, men det ordnar sig, jag kan följa med Tyra. Men så tänkte jag sen att vad dum jag är. Jag vet ju att Annelie ska dit med sin dotter och självklart ställde hon upp!! "Du kan alltid be om hjälp, det vet du Anna!"
Ja, i hjärtat vet jag det och nu sitter jag här och känner mig såååå tacksam för att hon finns!!
Nu börjar dexofnen göra verkan.. Det tar emot att behöva ta till värktabletterna igen. Jag har ju fått ny medicin, skräm nu bort värkmonstret!!! Jag känner mig lite softare i huvudet och benen spränger inte lika galet mycket. Jag undrar hur det känns att vara helt värkfri?? Vilken lycka att gå upp på morgonen och lägga sig på kvällen utan att ha kännt smärta!!
Just nu läser jag Mia Skäringers bok: "Dyngkåt och hur helig som helst!" Hon skriver att för att kunna vara riktigt frisk måste man ha varit riktigt sjuk.
Då måtte jag bli frisk som en nötkärna resten av mitt liv!! Efter att jag gått igenom den här tiden av att vara riktigt sjuk då.. för den är inte riktigt över än. Tyvärr..
Ibland måste man bli imponerad av sig själv, hur mycket man klarar av egentligen. Aldrig ska hoppet överge mig, jag ska bli bra!! Jag ska slippa smärta!! Jag ska kunna ha ett par strumpor på mig utan att det gör ont!!
Mia Skäringer och jag är verkligen två motpoler. Hon tycker inte om människor som lyckas planera "äppelstunder" :) eller människor som har perfekta raka vita hem.
Jag gillar när jag har läget under kontroll, jag gillar att planera och jag älskar vitt och ett hem utan en massa rassel och färger.
Men jag tror hon skulle gilla mig ändå, kanske mest för min tråkiga humor :)
Många gånger stör sig människor som inte är så organiserade eller "ordentliga" på människor som är det. Personligen bryr jag mig inte särskilt mycket om huruvida andra människor har det stökigt och oorganiserat hemma, men jag vill bli respekterad för att jag vill ha det så.
Idag har jag varit på min yoga, jätteskönt sätt att börja dagen på. Efter det skulle jag till medicinsk tandvård. Eftersom det var en liten stunds väntan emellan passade jag på att ta en liten extra frukost och läsa lite. Hade det varit för ett par månader sen hade jag åkt hem emellan och slängt in en maskin tvätt eller hunnit med något annat "nyttigt". Men nu passade jag på att ta det lugnt och koppla av lite istället. Jag är stolt över mig själv =)
Sen har jag ätit lunch med en kompis från jobbet idag. Hon är så mysig och varm person.. Tänk på allt hon gått igenom och har sån värme till alla!! Hon ger mig inre lugn och har sån förståelse!!
Vidare har en annan vän haft världens huvudbry denna veckan. Tänk vad lätt det kan vara att feltolka varandra ibland. Återigen inser vi att män inte är som vi. Hon och jag vill "prata o prata" ;) Och oj vad vi kan vända ut och in på saker ibland. Men efter det kan vi släppa det och gå vidare. Män är inte som vi, de kan kommentera en sak med "ja, men det kanske bara är så här". Punkt. End of. Klart.
Ok, det är bra men jag tror att Ulrika o jag fortsätter analysera lite för att sedan gå vidare och analysera nästa grej, ha ha!
Hon ger mig glädje och skratt, söta rara vännen min!!
Nyss ringde min syster och undrade hur det är. Hon har kärlek och tålamod till hela världen tror jag. Jag har inte alltid samma tålamod, jag vill gärna se resultat på en gång. Men å andra sidan har jag ju haft galet mycket tålamod de senaste 6 åren, så kanske är jag ganska tålmodig ändå =)
Nu kommer snart tösen hem från dansskolan, så då ska hon tankas med lite kvällsmacka och bad innan läggdax!
/Anna, tacksam själ
Kommentarer
Trackback
