I have a dream!!!

Eller flera ;-)

Ni vet, alla de där drömmarna man bär med sig genom livet. Plötsligt kan någon eller kanske några falla in.
När man önskar något så högt, men bara får gå och vänta på besked, det är verkligen tortyr...
Då vill man också att människor runt omkring gläds med en.
Fy vad ledsen jag blir när det inte är så. Men ändå när man blir ifrågasatt så känner man att det här är VERKLIGEN vad vi vill, då kan det ju bara vara rätt eller hur??!!
Jag bygger upp förväntningar och förhoppningar och grusas de, eller man får vänta ytterligre på besked blir jag så ledsen...
Visst sjutton är det vår tur nu????

Helgen levde iaf upp till sina förväntningar :-) Min vän ulrika occh hennes son var här i fredags kväll. Vi åt palsternackssoppa med ostchips, fransyska med rotsaksrösti, rödvinssås och sallad och till sist chokladmousse med lite apelsin i :-)
Det är underbart att bjuda på mat när det blir så uppskattat :-)
Barnen slockande trötta redan halv nio, sen hade vi myskväll med tjejsnack resten av kvällen.

I lördags var vi på ett litet teaterevent vid Maxi, Tyra fick ett par gympaskor med Hello Kitty på, oj vilken lycka!! ;-)
På kvällen var vi hos min syster och fick uuuuunderbart god mat, åt så jag nästan sprack, ha ha ha :-)
Till dessert hade jag gjort en hallonpannacottapaj som finns här :
http://www.tasteline.com/Recept/Hallonpannacottapaj
Kan varmt rekommenderas :-)

Men, i lördags hände också något som fick mig lite uppjagad och stressad.. När vi åkte från Maxi började en lampa lysa och pipa om i bilen. Min kompis Ulrika som var med kollade i handboken och det stod:
"Indikeringslampa för punktering"
Hjälp!!!!! Ve och fasa, sambon är inte hemma, vad gör jag???????????????
Ringde sambon så klart, och undrade vad jag skulle göra. Fyll på luft och sen måste du ställa in det i systemet på bilen. Snurr i Annas huvud!!!!!!!!
I sådana lägen kan det bli total kortslutning i min hjärna kan jag säga. Tur Ulrika var med som styrde upp det hela =) Tack vännen min!!!
Men fixare som han är sambon min kollade han upp om ett nytt däck, från Stockholm jajamen, och nu är det fixat.
Men vi har cyklat en del Tyra och jag de två senaste dagarna kan man säga ;-) Har ju inte haft så mycket annat val, ha ha ha..

Igår em var Tyra och jag nämnligen på bio. Vi såg "Trassel", oj så bra!! Alla som har barn, ta med dem som ursäkt och gå och se denna film!!! Åh, den var ljuvlig men också otroligt spännande!! Tyra satt klistrad vid min arm hela filmen igenom, förutom då vi smaskade på lite biogodis då förstås ;-)
Det var så mysigt så!!!
Efter filmen skulle vi gå och äta på Max, det blev en mindre rolig upplevelse. Ni vet, ett barn som inte kan sitta still och äta, än mindre lyssna på sin mamma. Jag avskyr de situationerna och jag känner mig som en såååå dålig mamma... "Nu lyssnar du och sitter still och äter!"
Man tycker att alla tittar på en och undrar vad man håller på med...
Antagligen var hon trött, för hon somnade rätt snabbt när vi nattat henne lite efter sju...

Imorgon ska jag till jobbet och efter det samtal hos min terapeut. Jag ska prata med henne om hur hon tycker jag är mogen för arbetsprövning på 25%, samt hur jag lägger upp det på bästa sätt utan att lägga i högsta växeln och vara överpresterande på en gång...
Känner att det finns så mycket vilja i mig just nu och det tror jag bara är av godo, den för mig framåt hela tiden. Men visst, när det blir för mycket i huvudet kommer huvudvärken... Apropå den träffade jag min yogainstruktör när jag var och tränade på sjukhuset idag. Hon sa att det finns migränyoga. Har jag aldrig hört talas om!!! Tänk vad det finns!! Så hon funderade på om vi skulle testa det på torsdag :-)

Nu mina vänner börjar det bli dax att göra sig redo för läggdax, måste vara pigg på jobbet imorgon =)
Och sist men inte minst så har ju Tyra och hennes mormor haft namnsdag idag, Maria!
Stoooooort grattis till dem och en extra kram =)

En sista sak bara... :-) Idag på simskolan sa simläraren om Tyra att hon är envis, det är bra hon ger sig inte. Och hon är verkligen sååå duktig på att simma nu. Ja, vattendjur det var verkligen jag med när jag var liten!!! Mamma och pappa brukade säga att vi syskon hade simhud mellan tårna :-)

Natti natti alla!
/Barfotaflickan


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0