Visst lever jag!
När jag låg där som bäst och gjorde rygglyft kommer någon och söker mig.
Där är Anna säger min sjukgymnast.
Åhhh, du lever!!!! säger han och ett stort leende över hela ansiktet. Det var en som sa att du var död! I två år har jag trott att du var död! Min fru och jag satt och pratade om dig bara härom kvällen och tyckte det var så fruktansvärt att du inte fick leva, och hur gick det då med din lilla flicka??
Vi pratade lite om allt som hänt och hur det har gått för oss och så där. Han har också varit sjuk i leukemi och transplanterats i Stockholm.
Tänk så galet det kan bli när nån blandar ihop namn och så kan det bli så fel.
Så visst lever jag! Jaaaa, jag lever faktiskt!! Och det är jag såå tacksam för!
När han skulle gå sa han: Får jag krama dig? Ja, det är klart! Han var alldeles rörd, för han hade ju trott att jag var död.
Inte förrän jag kom hem kunde jag riktigt ta åt mig innebörden i det vi pratade om. Eller tänk den känslan att han trott att jag var död och sen få reda på att jag lever, finns, andas och har det bra!!! Då kunde jag ju fatta hur stort det är.
Ibland blir man bara så medveten om vad man har att vara tacksam över här i livet!!
Livet, livet, livet!!!!!
Kram kram,
Barfotaflickan
Hej Anna! Jag har inte läst din blogg sedan vi talades vid för ett halvår sedan(Eva i Stockholm med samma diagnos). Känner så väl igen mig i dig att man mår fram och tillbaka, sunshine, rain, sunshine etc. Jag går ff på"tung behandling" dvs ferec, sandimmun mm. Det har ännu inte vänt men som vår läkare Katarina säger "det är som att vända en atlantångare". Men förstod jag dig rätt att det på allvar börjat vända för dig? Det är så fint att läsa din blogg och få ta del av dina glädjeämnen och vedermödor! Tack. De bästa hälsningar från Eva
Åh Anna, måste varit ett speciellt ögonblick för denna killen, och en sån lycka efter att ha trott något annat. Och alla berörda är så tacksamma för att du finns <3 kram på dig och ha en supermysighelg med din fina lilla familj!!
Åh Anna, måste varit ett speciellt ögonblick för denna killen, och en sån lycka efter att ha trott något annat. Och alla berörda är så tacksamma för att du finns <3 kram på dig och ha en supermysighelg med din fina lilla familj!!
<3 blir tårögd när jag läser ditt inlägg,,men tänk vilken lycka för killen. Ha en go helg Anna, kramar Nilla
Gripande Anna, blir så där glad och ledsen på samma gång. Kram Jenny L
Hej fina ni!!
Ja, det var otroligt, något jag inte kunde förstå förrän i efterhand. Min syster blev tårögd när jag berättade för henne idag..
Eva: Jag fattar inte att det är ett halvår sedan vi pratades vid!! Min värk har klingat av och jag ska börja arbetsträna lite smått snart. Kommer att få lite påfyllning av mysenkymala i februari, hurra!! Ja, atlantångare minst sagt i mycket stark motvind för att ibland få en liten medvind då och då. Men det är de små medvindarna som ändå för en framåt. Motvinden kämpar man emot som tusan för att bara stå still och inte backa. Det kommer vända för dig med, det vet jag!!!
Det är tur man inte vet i förväg vilken lååååång resa tillbaka det är iaf.
Kämpa på!!!!
/Kram Anna
